Sommartider

Sommaren går mot sitt slut och samtidigt närmar sig ettårsdagen för mitt frigivande. Under det år som har gått så har saker och ting faktiskt gått mycket bättre än vad jag någonsin kunde ha drömt om. Jag har haft turen att hitta en relation (tillsammans med en vuxen), jag har fått min egen lägenhet, jag har börjat på ett nytt jobb, jag har haft semester tillsammans med någon för första gången i mitt vuxna liv och jag lever faktiskt ganska gott trots min begränsade ekonomiska rörlighet.

I början av året, särskilt under våren och försommaren, så kände jag en viss oro inför sommaren, en oro som faktiskt har visat sig vara obefogad. Jag ska inte påstå att jag ”är botad”, för visst snuddar tankarna ibland vid saker de inte borde, och handen på hjärtat så är det (tyvärr) fortfarande till barn som jag verkar attraheras. Men som jag sade till min psykolog vid vårt senaste möte, det är ju inte något som jag bara kan bestämma om eller när det ska ändra på sig. Jag tror att det är en process, kanske en typ av mognadsprocess, och om den överhuvudtaget är möjlig så tror jag att den kommer att ta tid. Och det får helt enkelt ta den tid det tar, så länge det går åt rätt håll!

Om det fortsätter som det gör nu så tror jag faktiskt att jag en dag kan säga att jag är lycklig, eller åtminstone tillfreds med mitt liv. Och att bara leka med den tanken och de känslorna är helt underbart i sig! Någonstans så tror jag att hela grunden till min framgång beror på både insikter och hjälp utifrån, särskilt den ynnest det är att få ha någon nära sig, att luta sig mot i motgångar och att glädjas med i framgång! Det önskar jag faktiskt att alla kunde ha!

Trevlig sommar på er alla!

En tanke kring “Sommartider”

  1. T

    Ja jo det var en skön och härlig semester, trots lite regn?! Kommer att försöka kämpa vid sida, men det är Du som får göra ”arbetet” själv. Jag kan mycket men inte allt!

Vad tycker du?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.