Ett nytt år, nya möjligheter…

Jag såg fram emot 2016, glad över att ha klarat min första jul i frihet sedan 2008. Det skulle bli ett år med nya möjligheter där jag skulle försöka att bara se framåt, inte så mycket bakåt. Året har dock börjat med en hel del avslag på alla de jobbansökningar jag gjort (och gör). Vid ett möte tidigare i veckan med myndigheterna om min ekonomiska situation så bad man mig återkomma om tio år. Och i går hade jag ett möte med frivilligorganisationen Röda Korset, i hopp om att mötas av en större förståelse och värdighet än i övriga samhället. Där fick jag ett vänligt men bestämt ”nej”, jag är inte välkommen i någon av deras verksamheter. ”Kanske” om det hade gått 20 år sedan mina brott… (?!)

Det är svårt att se hur jag ska kunna se en framtid i den situationen. Att jag ska leva arbetslös och på bidrag i tio år, och att jag kanske kan jobba med människor om tjugo år. Men jag är i alla fall glad att jag inte möttes av facklor och slagträn.

Sedan några månader tillbaka så lever jag i en relation, och den är min enda fasta hållpunkt i livet just nu. Tillsammans försöker vi se framåt, trots alla bakslag. Vi gör det tillsammans, och tillsammans är vi starka (eller åtminstone starkare än vad vi skulle ha varit var och en).

Jag hoppas kunna skriva lite mer på bloggen under den kommande tiden, för det är en spännande tid och period i mitt liv just nu. Det känns som att ett vägskäl närmar sig där det antingen kommer att bära eller brista. Jag hoppas bara jag står tillräckligt rustad för att det ska bära. Alternativet vore förödande!

Vad tycker du?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.